JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

2018

Varumärkesrättsliga mål

2018-10-12

I ett mål om intrång i bl.a. två registrerade EU-varumärken har Patent- och marknadsöverdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, förbjudit ett företag att i näringsverksamhet inom EU sälja vissa tröjor under ett visst märke. Företaget förelades även att ge varumärkesinnehavaren viss information om varornas ursprung m.m. (informationsföreläggande). Till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen gjorde Patent- och marknadsöverdomstolen bedömningen att företaget, som är moderbolag till de företag som bl.a. sålt tröjorna, sannolikt medverkat till varumärkesintrång bl.a. genom att företaget innehade domännamn som använts vid dotterbolagens försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, trots att domstolen gjort en annan bedömning i denna del, inte funnit skäl att återförvisa målet. Domstolen har istället själv prövat de återstående frågorna i målet, vilka inte aktualiserades vid Patent- och marknadsdomstolens prövning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann även att bestämmelsen om förbudet mot att åberopa nya omständigheter och ny bevisning i Patent- och marknadsöverdomstolen i 3 kap. 9 § lagen om patent- och marknadsdomstolar inte var tillämplig, eftersom målet gällde ett överklagat beslut i ett pågående tvistemål. Det fanns därför inget hinder för parterna att först i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopa ny bevisning.

2018-08-24

I ett mål om intrång i ett registrerat EU-varumärke förbjöd Patent- och marknadsdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, ett företag att i näringsverksamhet i Sverige utbjuda ris under vissa märken som åskådliggjordes i beslutet. Patent- och marknadsöverdomstolen har tagit ställning till en invändning om att någon annan än kärandebolaget är rätt innehavare av det aktuella EU-varumärket och kommit fram till att kärandebolaget visat sannolika skäl för att det är rätt innehavare av varumärkesrättigheten. De förpackningar som avbildats i Patent- och marknadsdomstolens beslut innehåller olika figurer och ord som skulle kunna utgöra kännetecken. Patent- och marknadsöverdomstolen har delat underinstansens bedömning att användningen av ett av dessa kännetecken sannolikt utgör intrång i det registrerade EU-varumärket men har kommit fram till att detta inte gäller för övriga kännetecken på förpackningarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att förbudet ska begränsas till att avse användning av ett visst märke som framgår av en bilaga till beslutet.

2018-07-20

I ett mål om varumärkesintrång har Patent- och marknadsdomstolen tidigare beslutat om informationsföreläggande i vilket den påstådda intrångsgöraren förelagts att lämna viss information till käranden. Sedan sådan information som avsågs i föreläggandet hade lämnats har käranden framställt ett nytt yrkande om informationsföreläggande avseende samma information som omfattades av det tidigare informationsföreläggandet samt avseende bl.a. vissa ytterligare uppgifter i form av information om s.k. batchkoder, tillverkningsdatum och bäst före-datum. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit dels att ett nytt informationsföreläggande avseende samma information som avsågs i det tidigare föreläggandet inte bör komma i fråga i den aktuella situationen, dels att den information som efterfrågats från den påstådda intrångsgöraren avseende batchkoder m.m. inte är att betrakta som information om varornas ursprung och distributionsnät. Yrkandet har därför lämnats utan bifall.

2018-07-20

Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Patent- och marknadsdomstolens beslut i ett mål om informationsföreläggande enligt 9 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877) sedan Patent- och marknadsöverdomstolen, till skillnad från underrätten, bedömt att sökanden inte visat sannolika skäl för intrång. I målet har uppkommit frågor om bevisbördans placering och bevisvärdet av en varumärkesregistrering, när motparten invänt att registreringen inte är giltig.

2018-06-26

Innehavaren av ett varumärke registrerat för isoleringsmaterial och isoleringstjänster har invänt mot registreringen av ett annat varumärke som sökts registrerat för delvis samma varor och tjänster. Märkena har bedömts i viss mån vara liknande. Med hänsyn bl.a. till uppmärksamhetsgraden hos omsättningskretsen och till köpsituationen har det inte ansetts finnas någon förväxlingsrisk. Invändningen har därför avslagits.

2018-06-18

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att det varit fråga om varumärkesintrång, genom att intrångsgörararen, gemensamt och i samråd med annan, importerat klockor med kännetecken som är identiska med varumärkesinnehavarens registrerade varumärken för varor av samma slag (s.k. dubbel identitet) i syfte att tillhandahålla dem för försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i förhållande till tingsrättens domslut, begränsat vitesförbudet i fråga om vilka varor och förfoganden som ska omfattas av förbudet. När det gäller förfogandena har Patent- och marknadsöverdomstolen även, med utgångspunkt i den terminologi som används i 1 kap. 10 § andra stycket varumärkeslagen och motsvarande bestämmelse i EU:s varumärkesdirektiv, formulerat om förbudet eftersom detta bidrar till att uppnå bl.a. en enhetlig och förutsebar rättstillämpning. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar har vidare inneburit att tingsrättens dom ska stå fast i fråga om ersättning för utnyttjande av varumärkena, förstörelse av klockorna m.m.

2018-06-13

Mål om varumärkesintrång med yrkande om vitesförbud och skadestånd avseende parallellimporterade läkemedel som om-paketerats och märkts om av parallellimportören. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknads-domstolen, funnit att parallellimportörens användning av varu-märkena utan att på förpackningarna ange vem som är registrerad varumärkesinnehavare inte har utgjort varumärkesintrång. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen, också i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att notifiera varumärkesinnehavaren om vissa förändringar på förpackningar som sedan tidigare saluförs inte heller har utgjort varumärkesintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att talan inte kan vinna bifall och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.

2018-04-26

I ärende om varumärkesregistrering var frågan om det sökta figurvarumärket MAXIMUS VODKA MAXIMUS VITAE EST MAXIMUS VITAE EST EXPORT VODKA SUPER PURE var förväxlingsbart med figurvarumärket MAXIMUS. Det sökta varumärket avsåg alkoholhaltiga drycker, inkluderande destillerade spritdrycker i klass 33. Det motanförda varumärket är registrerat för icke alkoholhaltiga drycker förutom fruktdrycker och fruktjuicer i klass 32. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet MAXIMUS var den mest framträdande och särskiljande beståndsdelen i båda varumärkena. Helhetsintrycket av det sökta varumärket förtogs inte av dess ytterligare beståndsdelar. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen, med beaktande av den höga märkeslikheten och viss likhet mellan varuslagen, att det förelåg en förväxlingsrisk. Därmed förelåg hinder mot att registrera det sökta varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför Patent- och marknadsdomstolens beslut och fastställde Patent- och registreringsverkets beslut att avslå ansökan om registrering.

2018-04-20

Fråga om Patent- och marknadsdomstolens behörighet enligt 10 kap. 6 § varumärkeslagen (2010:1877) att handlägga ett mål om bättre rätt till varumärke där grunden för talan i första hand är att käranden genom inarbetning erhållit en ensamrätt till kännetecknet.
Patent- och marknadsdomstolen avvisade en talan om bättre rätt till varumärke med hänvisning till att Patent- och marknadsdomstolen saknade behörighet att handlägga målet. Patent- och marknadsdomstolen hänvisade till uttalanden i propositionen till lagen om patent- och marknadsdomstolar.
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att såväl ordalydelsen som ändamålet bakom behörighetsregeln i 10 kap. 6 § varumärkeslagen leder till att Patent- och marknadsdomsstolen är behörig att pröva den aktuella talan och har återförvisat målet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att beslutet innehåller frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen och har tillåtit att beslutet överklagas dit.

2018-02-14

I ärende om varumärkesregistrering var frågan om varumärket BARNFONDEN skulle få registreras för tjänsten ”penninginsamlingar för välgörande ändamål; anordnande av finansie­ring av personliga och sociala tjänster utförda av andra för att tillmötesgå indi­viduella behov, nämligen att ge tillgång till utbildning och rent vatten” i klass 36.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att varumärkeslagens bestämmelser om registeringshinder ska tolkas i enlighet med EU-rätten, vilket innebar att registreringshindret för beskrivande varumärken ska tolkas oberoende från andra registreringshinder.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade därefter att ordet BARNFONDEN är en grammatiskt korrekt sammansättning av orden ”barn” och ”fond”, som inte är en nybildad ordkombination. Vidare konstaterade domstolen att ordkombinationen är en vedertagen beteckning för fondering av medel för välgörande ändamål till förmån för barn. Enligt domstolen var sambandet mellan ordmärkets allmänspråkliga betydelse och de tjänster som ansökan avsåg så direkt och konkret att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke kunde bedömas uppfatta kännetecknet som en beskrivning av tjänsterna. Ordmärket var därför att betrakta som beskrivande. Inte heller hade sökanden visat att märket hade förvärvat särskiljningsförmåga genom användning. Det förelåg därmed registreringshinder.

I ärendet uttalade sig Patent- och marknadsöverdomstolen även om betydelsen av tidigare registreringspraxis.


Upphovsrättsliga mål

2018-10-05


Den huvudsakliga frågan i målet var om inskränkningen i ensamrätten avseende tidningar var tillämplig när ett tidningsföretag på sin webbplats och på Twitter återgav fotografier som hämtats från Facebook utan rättighetshavarens tillstånd. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att inskränkningen var tillämplig och att fotografiernas rättsinnehavare inte hade rätt till ersättning. I bedömningen tog Patent- och marknadsöverdomstolen ställning till bl.a. om fotografierna på Facebook hade överförts till allmänheten, om tidningsföretagets webbplats och användning av Twitter skulle vara att anse som tidningar, om återgivningarna hade skett i samband med en redogörelse för en dagshändelse samt om tidningsföretaget uppfyllt kravet på namn- och källangivelse. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde inte undantag från huvudregeln och tillät därför inte överklagande.

2018-08-15

En ansökan om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.

2018-08-15

En ansökan om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.

2018-07-16

Se notis om PMÖ 11554-17 under patenträttsliga mål.

2018-04-09

En ansökan om informationsföreläggande har avslagits, eftersom det inte visats att motparten förfogat över de uppgifter i form av s.k. IP-adresser som ansökan avsett. Fråga om bl.a. åberopande av bevisning i ärenden om informationsföreläggande.

2018-01-24

I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänheten. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att modern hade gjort intrång i faderns ensamrätt till texten genom att olovligen ha framställt ett exemplar av texten men att moderns förfogande  – att som part i ett mål vid domstol lämna in texten till domstolen – varken var att bedöma som spridning till allmänheten eller överföring till allmänheten. Något intrång i faderns upphovsrätt till texten i form av tillgängliggörande för allmänheten hade således inte skett. När det gällde den otillåtna exemplarframställningen fanns det, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen mening, inte något undantag från ensamrätten till texten som inneburit att modern haft rätt att förfoga över texten genom att göra en kopia av den. Intrånget bedömdes dock vara av så obetydlig karaktär att fadern inte hade rätt till ersättning för utnyttjandet. Det var inte heller visat att fadern hade lidit någon ytterligare skada. Patent- och marknadsöverdomstolens kom därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, fram till att faderns talan skulle lämnas utan bifall.

2018-01-17

I målet var fråga om ersättningsskyldighet enligt 47 § upphovsrättslagen. En av de centrala frågorna var om det skett en ”överföring till allmänheten” när ett företag hyrt ut bilar utrustade med radio och hyrestagarna därigenom fått tillgång till ljudupptagningar som är skyddade enligt upphovsrättslagen. Med tillämpning av EU-rätten fann Patent- och marknadsöverdomstolen att hyrbilsföretaget inte hade överfört några ljudupptagningar och att det därför inte var skyldigt att betala någon ersättning för användning av ljudupptagningarna. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att det skett en överföring till allmänheten. I målet fanns även ett yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Patent- och marknadsöverdomstolen fann emellertid att det inte fanns behov av något förhandsavgörande för att kunna döma i målet.

2018-01-12

I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.


Patenträttsliga mål

2018-07-16

Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt Patent- och marknadsdomstolens beslut i sin helhet på grund av grovt rättegångsfel. Patent- och marknadsdomstolen har i ett mål om patentintrång avslagit en ansökan om intrångsundersökning som käranden i målet hade riktat mot två andra bolag än svarandebolaget.  Senare har Patent- och marknadsdomstolen i ett nytt slutligt beslut skrivit av målet såvitt avser de två andra bolagen och tillerkänt dem ersättning för sina rättegångskostnader. Efter att beslutet att tillerkänna de andra bolagen ersättning för rättegångskostnader överklagats konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att Patent- och marknadsdomstolens beslut att avslå begäran om intrångsundersökning var det beslut varigenom Patent- och marknadsdomstolen skilde saken ifrån sig vad gällde de två andra bolagen. Patent- och marknadsdomstolen hade därefter inte rätt att genom ett nytt slutligt beslut vare sig skriva av målet eller bestämma om rättegångskostnader i förhållande till de två andra bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt beslutet i sin helhet. Eftersom rättegångskostnadsfrågan inte längre kan prövas har målet inte återförvisats till underinstansen.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte lämnat ventil för överklagande.

2018-06-29

Interimistiskt vitesförbud i mål om patentintrång när intrångssvaranden har väckt ogiltighetstalan och invänt att patentet inte är giltigt. Vid den preliminära bedömning som Patent- och marknadsöverdomstolen hade att göra fann domstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att det meddelade patentet sannolikt saknade uppfinningshöjd och att presumtionen för patentets giltighet hade brutits. Det saknades därför förutsättningar för att meddela ett interimistiskt vitesförbud.

2018-06-21

Frågan i målet har i första hand gällt om ändringar som gjorts i ett patent har stöd i grundhandlingarna eller inte. Patent- och marknadsöverdomstolen har kommit fram till att patentet efter en patentbegränsning i Patent- och registreringsverket kommit att omfatta något som inte framgick av patentansökan på ingivningsda-gen. Patent- och marknadsöverdomstolen har också tagit ställning till ett yrkande om ytterligare begränsning av patentet och kommit fram till att inte heller det har stöd i grundhandlingarna. Patentet har därför förklarats ogiltigt i dess helhet och Patent- och marknadsdomstolens dom har ändrats i enlighet med detta. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att domstolens domar inte får överklagas.

2018-06-12

Klaganden i Patent- och marknadsöverdomstolen väckte talan om överföring av ett svenskt patent. Patent- och marknadsdomstolen tillät en taleändring som innebar att talan ändrades från att avse det svenska patentet till att avse den svenska delen av ett europeiskt patent. Båda patenten avsåg samma uppfinning. Patent och marknadsöverdomstolen har funnit att talan om överföring av den svenska delen av det europeiska patentet har väckts, i den mening som avses i 52 § och 53 § patentlagen, när taleändringen gjordes. Eftersom klaganden känt till patentet i mer än ett år innan taleändringen gjordes, har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att talan har väckts för sent. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.

2018-03-29

I ett mål om patentintrång har beslutats om informationsföreläggande i vilket den påstådde intrångsgöraren förelagts att till patentinnehavaren lämna information som innehållit yrkeshemligheter. Patentinnehavaren har samtidigt yrkat edition avseende handlingar innehållande i huvudsak samma uppgifter som omfattades av informationsföreläggandet. Begäran om edition har avslagits eftersom det, innan informationen enligt informationsföreläggandet lämnats över, inte kunde avgöras om handlingarna kunde få betydelse som bevis och än mindre om det fanns synnerlig anledning att lämna ut dem.


Övriga immaterialrättsliga mål

2018-06-25

Ansökan om informationsföreläggande som gjorts före det att talan om mönsterintrång har väckts. Ansökan grundades på påståenden om intrång avseende registrerade svenska mönster och gemenskapsformgivning. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att de invändningar som förts fram medförde att ett flertal komplexa frågeställningar, innefattande bl.a. prövningar i flera led av både sakfrågor och rättsfrågor, måste klaras ut för att ens preliminärt kunna bedöma såväl registreringarnas giltighet som frågan om övriga rättsverkningar av rättigheterna bl.a. med hänsyn till de s.k. reservdelsundantagen. Beträffande denna senare fråga kunde det inte heller uteslutas att det skulle kunna bli aktuellt att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för det fall talan väcks i själva saken. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid den översiktliga prövning som domstolen har att göra av frågan om det föreligger sannolika skäl för intrång, bedömt att utgången i flera av de frågor som uppkommer är behäftade med sådana osäkerhetsmoment att det sammantaget inte föreligger sannolika skäl för intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ansökan inte kan vinna bifall och avslagit överklagandet.

2018-03-02

I ett mål om ersättningsskyldighet enligt 19 § firmalagen (1974:156) fann Patent- och marknadsöverdomstolen att ett firmaintrång hade skett av oaktsamhet. Firmainnehavaren hade endast yrkat skälig ersättning för utnyttjandet av firman och inte yrkat ersättning för övrig skada i form av exempelvis goodwillskada. Den eventuella goodwillskada som firmaintrånget hade medfört var därför inte en omständighet som skulle beaktas vid bedömningen av ersättningens storlek. Eftersom det fanns brister i utredningen om hur den skäliga ersättningen för utnyttjandet av firman – i form av en fiktiv licensavgift – skulle beräknas gjordes en försiktig uppskattning av ersättningens storlek.


Marknadsföringsrättsliga mål

2018-09-07

Målet rör vissa villkor för uppsägning av gymkort. Patent- och marknadsöverdomstolen fann, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att två månader inte är en oskälig uppsägningstid för de aktuella gymkorten. Domstolen konstaterade att uppsägningstiden inte avviker från dispositiva regler på området. Vid en prövning i ljuset av EU-rätten konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att den aktuella uppsägningstiden inte heller gav upphov till någon betydande obalans mellan näringsidkaren och konsumenten.

När det gällde ett annat förbudsyrkande som Konsumentombudsmannen framställt, fann Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att ett villkor avseende uppsägning är oskäligt på grund av villkorets oklara utformning. I denna del begränsade Patent- och marknadsöverdomstolen förbudets utformning till den skrivning som gör villkoret oklart.

2018-08-01

Patent- och marknadsöverdomstolen har i allt väsentligt fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom mot ett antal bolag och dess företrädare som bedrivit telefonförsäljning av abonnemang av kosttillskott till konsumenter. Konsumentombudsmannen överklagade ensam Patent- och marknadsdomstolens dom, varigenom bolagen och dess företrädare meddelats vissa ålägganden och förbud vid äventyr av löpande vite samt förpliktats att betala marknadsstörningsavgift. Enligt Konsumentombudsmannen hade Patent- och marknadsdomstolen på ett obefogat sätt inskränkt de ursprungliga yrkandena om förbud och ålägganden. Konsumentombudsmannen begärde också att marknadsstörningsavgiften skulle bestämmas till ett högre belopp. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen var det utrett att bolagen och dess företrädare hade gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser mot den marknadsföringsrättsliga lagstiftningen och att överträdelserna varit relativt omfattande. Med hänsyn till att ett vitesföreläggande måste ta sikte på de konkreta överträdelser som adressaten gjort sig skyldig till bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen dock att föreläggandena i allt väsentligt skulle inskränkas på det sätt som Patent- och marknadsdomstolen gjort. Patent- och marknadsdomstolen förlängde emellertid tidsperioden för det löpande vitet och satte ned vitesbeloppets storlek. Mot bakgrund av vad som var utrett om överträdelsernas art samt varaktighet och omfattning bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen också att marknadsstörningsavgift skulle betalas med det belopp som Patent- och marknadsdomstolen bestämt. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte bedömt att det funnits skäl att göra undantag från huvudregeln att domstolens domar inte får överklagas.

2018-07-13

Fråga om marknadsföring av hårvårdsprodukter i viss förpackningsutstyrsel har utgjort vilseledande efterbildning respektive renommésnyltning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att den aktuella förpackningsutstyrsel har särprägel, dock främst genom vissa element, men att det inte är visat att den är känd i omsättningskretsen, som är den köpande allmänheten i åldersspannet 15 till 80 år. Eftersom vilseledande efterbildning och renommésnyltning förutsätter att produkten i fråga är känd på marknaden, har talan om vite m.m. inte i någon del kunnat vinna bifall.

2018-04-13

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av lotter via uppringda telefonsamtal till konsumenter genom bl.a. vilseledande och otydliga uppgifter om vinster och abonnemang har Patent- och marknadsöverdomstolen i allt väsentligt fastställt Patent- och marknads­domstolens beslut med interimistiska förbud och ålägganden. Beträffande ett av Konsumentombuds­mannens yrkanden har Patent- och marknadsöverdomstolen dock funnit att det inte föreligger sådan risk för fortsatt överträdelse att det skäligen kan befaras att IOGT-NTO kommer att minska betydelsen av ett eventuellt slutligt förbud eller åläggande varför ombudsmannens talan har lämnats utan bifall. I den delen har Patent- och marknadsdomstolens beslut upphävts. Även i fråga om vitesbeloppens storlek har Patent- och marknads­överdomstolen gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen innebärande att vitet med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för IOGT-NTO och intresset av konsumentskydd bestämts till 3 000 000 kr för vardera yrkande.  

2018-04-10

I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.

Vad gäller föreläggandenas utformning kom Patent- och marknadsöverdomstolen fram till att de förelägganden som riktas mot vitesadressaterna skulle vidgas något i förhållande till hur Patent- och marknadsdomstolen hade utformat dessa, men att de samtidigt ska utformas på ett sådant sätt att de uppfyller kraven på att vara specificerade.

 

2018-03-20

I mål om otillbörlig marknadsföring av VVS-installationer genom felaktiga uppgifter i bl.a. ett auktorisationsbevis och ett installationsintyg om att det aktuella företaget var auktoriserat av Säker Vatten AB har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt tingsrättens dom såvitt gäller åläggande vid vite att upphöra med marknadsföringen. I fråga om vitesbeloppets storlek ändrade Patent- och marknadsöverdomstolen dock tingsrättens dom med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för företaget och den näringsidkare som handlat på företagets vägnar från 1 000 000 kr vardera till 500 000 kr för företaget och 250 000 kr för näringsidkaren. I målet var också fråga om företaget och näringsidkaren skulle betala skadestånd till Säker Vatten AB för skada på det renommé som Säker Vatten eventuellt skulle ha hos omsättningskretsen, dvs köpare av VVS-installationer. I den delen bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att Säker Vatten AB inte hade visat att dess kännetecken hade något renommé varför talan, med ändring av tingsrättens dom, ogillades. 


Konkurrensrättsliga mål

2018-06-29

I ett mål om konkurrensskadeavgift på grund av missbruk av dominerande ställning har Patent- och marknadsöverdomstolen ändrat Patent- och marknadsdomstolens dom och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall. Verket hade väckt talan mot ett företag som producerade snus och i stor utsträckning även tillhandahöll de kylar där återförsäljarna förvarade både företagets och konkurrenternas snus. Talan byggde på påståendet att införandet av ett system för hyllkantsetiketter i kylarna, vilket var avsett att tillämpas både för företagets och konkurrenternas produkter, utgjorde missbruk av dominerande ställning på marknaden för försäljning av snus till återförsäljare i Sverige. Införandet och tillämpningen av etikettsystemet ansågs utgöra ett agerande som var ägnat att begränsa konkurrensen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att tobakslagens förbud mot kommersiella meddelanden som är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak utgjorde ett objektivt godtagbart skäl för företagets agerande och att införandet av etikettsystemet också var proportionerligt, dvs. ändamålsenligt och den minst ingripande åtgärden för att motverka risken för användning av lagstridiga etiketter i de kylar som det dominerande företaget ägde.

 

2018-02-13

I mål om konkurrensskadeavgift för påstått otillåtet samarbete mellan Telia Sverige AB (Telia) och Göteborg Energi GothNet AB (GothNet) vid en upphandling av datakommunikationstjänster i Göteborg har Patent- och marknadsöversdomstolen upphävt Patent- och marknadsdomstolens dom såvitt gäller Telia och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall i den delen. Huvudfrågan var om de två företagen inför anbudsingivandet samarbetat på ett sådant sätt att det förekommit en samordning som i sig syftade till att konkurrensen begränsades, utan att något konkurrensbegränsande resultat behövde påvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att utrymmet för att göra en sådan bedömning enligt praxis är snävt och att det i det aktuella fallet skulle beaktas att konkurrensen mellan företagen var begränsad redan då upphandlingen inleddes på grund av utformningen av villkoren i förfrågningsunderlaget. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde mot bakgrund av det rättsliga och ekonomiska sammanhanget att den samordning som förekommit – information från Telia till GothNet att Telia inte skulle lämna något anbud – inte var av sådan art att den kunde anses syfta till att begränsa konkurrensen utan att någon närmare granskning av eventuella effekter behövde göras. Vid prövningen av om samordningen haft ett konkurrensbegränsande resultat konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att Konkurrensverket inte visat några sådana effekter.


Brottmål

2018-01-25

Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.


Beslut att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen

2018-04-03

Ett nytt datorprogram för kapitalförvaltning togs i drift år 2010 av ett företag som bedriver kapitalförvaltning. Tvist har uppkommit om upphovsrätten till datorprogrammet alternativt det förberedande designmaterialet. I målet aktualiseras frågor om tolkningen av bl.a. direktiv 2009/24/EG om rättsligt skydd för datorprogram. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det är oklart bl.a. hur termen förberedande designmaterial i artikel 1.1 i direktivet ska förstås och hur det ska fastställas att någon är arbetstagare enligt artikel 2.3 i direktivet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att det är oklart hur artikel 11 i direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

(Beslut under rättegång)