JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

2018

Varumärkesrättsliga mål

2018-06-18

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att det varit fråga om varumärkesintrång, genom att intrångsgörararen, gemensamt och i samråd med annan, importerat klockor med kännetecken som är identiska med varumärkesinnehavarens registrerade varumärken för varor av samma slag (s.k. dubbel identitet) i syfte att tillhandahålla dem för försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i förhållande till tingsrättens domslut, begränsat vitesförbudet i fråga om vilka varor och förfoganden som ska omfattas av förbudet. När det gäller förfogandena har Patent- och marknadsöverdomstolen även, med utgångspunkt i den terminologi som används i 1 kap. 10 § andra stycket varumärkeslagen och motsvarande bestämmelse i EU:s varumärkesdirektiv, formulerat om förbudet eftersom detta bidrar till att uppnå bl.a. en enhetlig och förutsebar rättstillämpning. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar har vidare inneburit att tingsrättens dom ska stå fast i fråga om ersättning för utnyttjande av varumärkena, förstörelse av klockorna m.m.

2018-06-13

Mål om varumärkesintrång med yrkande om vitesförbud och skadestånd avseende parallellimporterade läkemedel som om-paketerats och märkts om av parallellimportören. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknads-domstolen, funnit att parallellimportörens användning av varu-märkena utan att på förpackningarna ange vem som är registrerad varumärkesinnehavare inte har utgjort varumärkesintrång. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen, också i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att notifiera varumärkesinnehavaren om vissa förändringar på förpackningar som sedan tidigare saluförs inte heller har utgjort varumärkesintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att talan inte kan vinna bifall och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.

2018-04-26

I ärende om varumärkesregistrering var frågan om det sökta figurvarumärket MAXIMUS VODKA MAXIMUS VITAE EST MAXIMUS VITAE EST EXPORT VODKA SUPER PURE var förväxlingsbart med figurvarumärket MAXIMUS. Det sökta varumärket avsåg alkoholhaltiga drycker, inkluderande destillerade spritdrycker i klass 33. Det motanförda varumärket är registrerat för icke alkoholhaltiga drycker förutom fruktdrycker och fruktjuicer i klass 32. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet MAXIMUS var den mest framträdande och särskiljande beståndsdelen i båda varumärkena. Helhetsintrycket av det sökta varumärket förtogs inte av dess ytterligare beståndsdelar. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen, med beaktande av den höga märkeslikheten och viss likhet mellan varuslagen, att det förelåg en förväxlingsrisk. Därmed förelåg hinder mot att registrera det sökta varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför Patent- och marknadsdomstolens beslut och fastställde Patent- och registreringsverkets beslut att avslå ansökan om registrering.

2018-04-20

Fråga om Patent- och marknadsdomstolens behörighet enligt 10 kap. 6 § varumärkeslagen (2010:1877) att handlägga ett mål om bättre rätt till varumärke där grunden för talan i första hand är att käranden genom inarbetning erhållit en ensamrätt till kännetecknet.
Patent- och marknadsdomstolen avvisade en talan om bättre rätt till varumärke med hänvisning till att Patent- och marknadsdomstolen saknade behörighet att handlägga målet. Patent- och marknadsdomstolen hänvisade till uttalanden i propositionen till lagen om patent- och marknadsdomstolar.
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att såväl ordalydelsen som ändamålet bakom behörighetsregeln i 10 kap. 6 § varumärkeslagen leder till att Patent- och marknadsdomsstolen är behörig att pröva den aktuella talan och har återförvisat målet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att beslutet innehåller frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen och har tillåtit att beslutet överklagas dit.

2018-02-14

I ärende om varumärkesregistrering var frågan om varumärket BARNFONDEN skulle få registreras för tjänsten ”penninginsamlingar för välgörande ändamål; anordnande av finansie­ring av personliga och sociala tjänster utförda av andra för att tillmötesgå indi­viduella behov, nämligen att ge tillgång till utbildning och rent vatten” i klass 36.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att varumärkeslagens bestämmelser om registeringshinder ska tolkas i enlighet med EU-rätten, vilket innebar att registreringshindret för beskrivande varumärken ska tolkas oberoende från andra registreringshinder.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade därefter att ordet BARNFONDEN är en grammatiskt korrekt sammansättning av orden ”barn” och ”fond”, som inte är en nybildad ordkombination. Vidare konstaterade domstolen att ordkombinationen är en vedertagen beteckning för fondering av medel för välgörande ändamål till förmån för barn. Enligt domstolen var sambandet mellan ordmärkets allmänspråkliga betydelse och de tjänster som ansökan avsåg så direkt och konkret att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke kunde bedömas uppfatta kännetecknet som en beskrivning av tjänsterna. Ordmärket var därför att betrakta som beskrivande. Inte heller hade sökanden visat att märket hade förvärvat särskiljningsförmåga genom användning. Det förelåg därmed registreringshinder.

I ärendet uttalade sig Patent- och marknadsöverdomstolen även om betydelsen av tidigare registreringspraxis.


Upphovsrättsliga mål

2018-04-09

En ansökan om informationsföreläggande har avslagits, eftersom det inte visats att motparten förfogat över de uppgifter i form av s.k. IP-adresser som ansökan avsett. Fråga om bl.a. åberopande av bevisning i ärenden om informationsföreläggande.

2018-01-24

I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänheten. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att modern hade gjort intrång i faderns ensamrätt till texten genom att olovligen ha framställt ett exemplar av texten men att moderns förfogande  – att som part i ett mål vid domstol lämna in texten till domstolen – varken var att bedöma som spridning till allmänheten eller överföring till allmänheten. Något intrång i faderns upphovsrätt till texten i form av tillgängliggörande för allmänheten hade således inte skett. När det gällde den otillåtna exemplarframställningen fanns det, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen mening, inte något undantag från ensamrätten till texten som inneburit att modern haft rätt att förfoga över texten genom att göra en kopia av den. Intrånget bedömdes dock vara av så obetydlig karaktär att fadern inte hade rätt till ersättning för utnyttjandet. Det var inte heller visat att fadern hade lidit någon ytterligare skada. Patent- och marknadsöverdomstolens kom därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, fram till att faderns talan skulle lämnas utan bifall.

2018-01-17

I målet var fråga om ersättningsskyldighet enligt 47 § upphovsrättslagen. En av de centrala frågorna var om det skett en ”överföring till allmänheten” när ett företag hyrt ut bilar utrustade med radio och hyrestagarna därigenom fått tillgång till ljudupptagningar som är skyddade enligt upphovsrättslagen. Med tillämpning av EU-rätten fann Patent- och marknadsöverdomstolen att hyrbilsföretaget inte hade överfört några ljudupptagningar och att det därför inte var skyldigt att betala någon ersättning för användning av ljudupptagningarna. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att det skett en överföring till allmänheten. I målet fanns även ett yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Patent- och marknadsöverdomstolen fann emellertid att det inte fanns behov av något förhandsavgörande för att kunna döma i målet.

2018-01-12

I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.


Patenträttsliga mål

2018-06-12

Klaganden i Patent- och marknadsöverdomstolen väckte talan om överföring av ett svenskt patent. Patent- och marknadsdomstolen tillät en taleändring som innebar att talan ändrades från att avse det svenska patentet till att avse den svenska delen av ett europeiskt patent. Båda patenten avsåg samma uppfinning. Patent och marknadsöverdomstolen har funnit att talan om överföring av den svenska delen av det europeiska patentet har väckts, i den mening som avses i 52 § och 53 § patentlagen, när taleändringen gjordes. Eftersom klaganden känt till patentet i mer än ett år innan taleändringen gjordes, har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att talan har väckts för sent. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.

2018-03-29

I ett mål om patentintrång har beslutats om informationsföreläggande i vilket den påstådde intrångsgöraren förelagts att till patentinnehavaren lämna information som innehållit yrkeshemligheter. Patentinnehavaren har samtidigt yrkat edition avseende handlingar innehållande i huvudsak samma uppgifter som omfattades av informationsföreläggandet. Begäran om edition har avslagits eftersom det, innan informationen enligt informationsföreläggandet lämnats över, inte kunde avgöras om handlingarna kunde få betydelse som bevis och än mindre om det fanns synnerlig anledning att lämna ut dem.


Övriga immaterialrättsliga mål

2018-03-02

I ett mål om ersättningsskyldighet enligt 19 § firmalagen (1974:156) fann Patent- och marknadsöverdomstolen att ett firmaintrång hade skett av oaktsamhet. Firmainnehavaren hade endast yrkat skälig ersättning för utnyttjandet av firman och inte yrkat ersättning för övrig skada i form av exempelvis goodwillskada. Den eventuella goodwillskada som firmaintrånget hade medfört var därför inte en omständighet som skulle beaktas vid bedömningen av ersättningens storlek. Eftersom det fanns brister i utredningen om hur den skäliga ersättningen för utnyttjandet av firman – i form av en fiktiv licensavgift – skulle beräknas gjordes en försiktig uppskattning av ersättningens storlek.


Marknadsföringsrättsliga mål

2018-04-13

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av lotter via uppringda telefonsamtal till konsumenter genom bl.a. vilseledande och otydliga uppgifter om vinster och abonnemang har Patent- och marknadsöverdomstolen i allt väsentligt fastställt Patent- och marknads­domstolens beslut med interimistiska förbud och ålägganden. Beträffande ett av Konsumentombuds­mannens yrkanden har Patent- och marknadsöverdomstolen dock funnit att det inte föreligger sådan risk för fortsatt överträdelse att det skäligen kan befaras att IOGT-NTO kommer att minska betydelsen av ett eventuellt slutligt förbud eller åläggande varför ombudsmannens talan har lämnats utan bifall. I den delen har Patent- och marknadsdomstolens beslut upphävts. Även i fråga om vitesbeloppens storlek har Patent- och marknads­överdomstolen gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen innebärande att vitet med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för IOGT-NTO och intresset av konsumentskydd bestämts till 3 000 000 kr för vardera yrkande.  

2018-04-10

I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.

Vad gäller föreläggandenas utformning kom Patent- och marknadsöverdomstolen fram till att de förelägganden som riktas mot vitesadressaterna skulle vidgas något i förhållande till hur Patent- och marknadsdomstolen hade utformat dessa, men att de samtidigt ska utformas på ett sådant sätt att de uppfyller kraven på att vara specificerade.

 

2018-03-20

I mål om otillbörlig marknadsföring av VVS-installationer genom felaktiga uppgifter i bl.a. ett auktorisationsbevis och ett installationsintyg om att det aktuella företaget var auktoriserat av Säker Vatten AB har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt tingsrättens dom såvitt gäller åläggande vid vite att upphöra med marknadsföringen. I fråga om vitesbeloppets storlek ändrade Patent- och marknadsöverdomstolen dock tingsrättens dom med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för företaget och den näringsidkare som handlat på företagets vägnar från 1 000 000 kr vardera till 500 000 kr för företaget och 250 000 kr för näringsidkaren. I målet var också fråga om företaget och näringsidkaren skulle betala skadestånd till Säker Vatten AB för skada på det renommé som Säker Vatten eventuellt skulle ha hos omsättningskretsen, dvs köpare av VVS-installationer. I den delen bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att Säker Vatten AB inte hade visat att dess kännetecken hade något renommé varför talan, med ändring av tingsrättens dom, ogillades. 


Konkurrensrättsliga mål

2018-02-13

I mål om konkurrensskadeavgift för påstått otillåtet samarbete mellan Telia Sverige AB (Telia) och Göteborg Energi GothNet AB (GothNet) vid en upphandling av datakommunikationstjänster i Göteborg har Patent- och marknadsöversdomstolen upphävt Patent- och marknadsdomstolens dom såvitt gäller Telia och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall i den delen. Huvudfrågan var om de två företagen inför anbudsingivandet samarbetat på ett sådant sätt att det förekommit en samordning som i sig syftade till att konkurrensen begränsades, utan att något konkurrensbegränsande resultat behövde påvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att utrymmet för att göra en sådan bedömning enligt praxis är snävt och att det i det aktuella fallet skulle beaktas att konkurrensen mellan företagen var begränsad redan då upphandlingen inleddes på grund av utformningen av villkoren i förfrågningsunderlaget. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde mot bakgrund av det rättsliga och ekonomiska sammanhanget att den samordning som förekommit – information från Telia till GothNet att Telia inte skulle lämna något anbud – inte var av sådan art att den kunde anses syfta till att begränsa konkurrensen utan att någon närmare granskning av eventuella effekter behövde göras. Vid prövningen av om samordningen haft ett konkurrensbegränsande resultat konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att Konkurrensverket inte visat några sådana effekter.


Brottmål

2018-01-25

Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.


Beslut att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen

2018-04-03

Ett nytt datorprogram för kapitalförvaltning togs i drift år 2010 av ett företag som bedriver kapitalförvaltning. Tvist har uppkommit om upphovsrätten till datorprogrammet alternativt det förberedande designmaterialet. I målet aktualiseras frågor om tolkningen av bl.a. direktiv 2009/24/EG om rättsligt skydd för datorprogram. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det är oklart bl.a. hur termen förberedande designmaterial i artikel 1.1 i direktivet ska förstås och hur det ska fastställas att någon är arbetstagare enligt artikel 2.3 i direktivet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att det är oklart hur artikel 11 i direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

(Beslut under rättegång)